2013-09-19
17:56:02
dikt 41
Står under en lyktstolpe i mörkret
Ser stjärnorna le mot mig
Droppar av regn faller ner över min kropp
Du håller mig hårt
Tårarna öser ner från min kind
Du kramar om mig
Jag ser världen rasar samman
Jag känner mitt hjärta brytas i små bitar
men du fortsätter hålla mig
Min ömma kropp börjar skaka
Dina tårar börjar falla ikapp med mina
Dina armar tar emot mig när jag faller
Du berör min hud sakta
Fast det gör ont, håller du om mig
Fast du gråter, släpper du inte taget
Jag är inte ensam
När stjärnorna slutar skina
Kommentera inlägget här:
