2013-09-19
17:56:02
dikt 41
Står under en lyktstolpe i mörkret
Ser stjärnorna le mot mig
Droppar av regn faller ner över min kropp
Du håller mig hårt
Tårarna öser ner från min kind
Du kramar om mig
Jag ser världen rasar samman
Jag känner mitt hjärta brytas i små bitar
men du fortsätter hålla mig
Min ömma kropp börjar skaka
Dina tårar börjar falla ikapp med mina
Dina armar tar emot mig när jag faller
Du berör min hud sakta
Fast det gör ont, håller du om mig
Fast du gråter, släpper du inte taget
Jag är inte ensam
När stjärnorna slutar skina
2013-09-10
14:34:41
A ♥
Ser dig stå framför mig
Glömmer för en sekund
Misstar mig
Tror, Hoppas, Önskar
Vill gärna att det ska vara verklighet
Vill inte upptäcka att det är min fantasi
Som spelar
Tror, Hoppas, Önskar
Att du ska hålla när jag nuddar
Att du ska krama mig
Men jag vet egentligen
Såklart vet jag
Du är borta
För alltid
Ändå
Tror, Hoppas, Önskar
Du ska komma tillbaka
Finnas här för mig
Vara här med mig
Låta mig känna din omfamning
Tror, Hoppas, Önskar
2012-12-08
16:20:10
~
jag känner mig som ett misstag
det är så jag känner mig varje dag
jag försöker att inte visa min smärta
ingen förstår vad som finns i mitt hjärta
skitskitskit
det jag vill kasta bort , men det verkar bara komma tillbaka hit ?
ni verkar inte riktigt förstå
- vad har här hänt på din arm ?
- nej , jag ramla och så
det är mina vanligaste ord
jag känner mig ensamast på denna jord
ingen att vända sig till
allt jag kan är att sitta kvar här still
när sorgen och blodet är kvar
det här är mitt svar
~
fuck reality.
2012-11-26
01:49:13
five
Jag vet inte varför du har himlen i ditt rum, men jag vet att du tycker om att räkna stjärnorna på natten.
Jag vet inte heller varför du har ett kalejdoskop som visar världen, men jag vet att du tycker om mönster.
Jag vet inte varför du ler när du har solen i ögonen, men jag vet att du tycker om att ha mörkret bakom dig.
Jag vet inte heller varför du har valt att älska just mig, men jag vet att du tycker om att bli älskad.
2012-11-23
23:30:24
three
-det känns som att allt jag gör blir fel
och att livet bara är ett spel
ett spel som jag inte vill vara delaktig i mer
varje dag är en hård kamp
för att försöka hålla sig ifrån rakbladet
men det är svårt när ångesten kommer
och tankarna blir till minnesbilder i mitt huvud
när hjärtat inte längre styr över kroppen,
det gör ångesten
när de psykiska känslorna tar över
och det ända man vill är att slippa dem
när det är lättare att ha ont i kroppen än i hjärtat
ja då är det svårt att hålla sig från rakbladet
och det känns som att allt är mitt fel
och att livet bara är ett spel
ett spel som jag redan har förlorat-
var väldigt längesedan jag skrev denna,
jag står för allt jag skriver i texten.
det jag skriver om är en del av mig och kommer nog alltid att vara det
kommer nog aldrig ifrån det till 100%.
2012-11-22
20:43:37
two
En ängel jag en gång var, då jag ett hjärta bar.
Du förtrollade mig med en enda blick, mitt hjärta du genast fick.
Jag blev världens lyckligaste flicka, från dig ville jag aldrig sticka.
du fick mitt hjärta att växa , men jag insåg aldrig att du var en häxa.
All glädje inom mig försvann, allt i min kropp stod i brann.
Allting i mitt liv tappade syfte, inget mig upp lyfte.
Jag slutade lyssna på andra, det var bara lilla jag.
Allt var så förfärligt, jag glömde bort allt som var härligt.
Det var som ett mörkt hål, du brände mig på bål.
Efter många tårar, vet jag nu vad som verkligen sårar.
Jag blir aldrig som jag var förr, det är svårt att öppna en gammal dörr.
den här dikten skrev jag för ungefär ett år sedan.
Jag skrev den under en av de värsta tiderna i mitt liv,
den tuffaste gällande mitt självförtroende.
det ända jag önskar, var att den tiden var förbi.
2012-11-17
17:03:07
one
älska, glömma och förlåta
hur ska man kunna älska den som gjorde så att man inte kunde glömma?
hur ska man kunna förlåta den som gjorde så att man inte kunde älska?
hur ska man kunna glömma den som gjorde så man inte kunde förlåta?
